I början av 1900-talet öppnade PJ Carlsson en snickeriverkstad som levererade handgjorda trädekorationer åt möbelfabrikerna i Tranås. Efter PJ tog sönerna över och utökade verksamheten med bidrag från andra hantverksområden. Platsen blev ett nav för människor med intresse för olika slags skapande arbete. PJ själv hade lärt sig dekoration och design av Hermann Norrman, den kände målaren från Tranås.

Träsniderier blandades med konstnärliga diskussioner som ackompanjerades av musik. Bildhuggeriet blev ett tillhåll för intellektuella i staden, där konstnärer och entusiaster kunde arbeta och diskutera. En arbetsplats som rörde sig någonstans mellan konst och hantverk. mellan professionalism och amatörism. Där fanns en enighet och sammanhållning i en stad med begränsade möjligheter. Tack vare kommunen och byggnadens förre ägare Lars Gärskog har platsen bevarats och kan idag ses som en tidskapsel där tiden verkar ha stått stilla, trots att stället slog igen för nästan fyrtio år sen. Dock är platsen relativt okänd för ortsborna.

Efter att ha läst Torbjörn Skobes bok Inte bara en verkstad började Seher Uysal undersöka platsen. Hon intervjuade människor med koppling till stället, samlade information om platsen och människor som arbetat i Verkstan. undersökte kopior och föremål som tillverkats där och utforskade även själva platsen som en plats för lokalt arv.

Woodsculptors eller A Story in Six Chapters ställer i sin tur frågor om arv och tid och dess bevarande. Hur förhåller vi oss till det kulturella arvet? Måste allting göras om till ett mausoleum? Vilka frågor och ämnen gör en plats viktig för vår kulturella historia? Konstnären kommer presentera en serie installationer, en per dag, där alla bildar ett kapitel var i projektet.

Läs mer här bildhuggarverkstad